Jag läste Sarah Coakley’s artikel ”Den eskatologiska kroppen: Kön, förvandling och Gud” där hon förenar ett postmodernt tänkande med förmodernt tänkande. Coakley vill visa på likheter mellan med den postmoderna sekulära feministen Judith Butlers tankar om genus fluiditet och den förmoderna Gregorius av Nyssa (ca 330- ca 395) tankar om kroppens eskatologi. Jag förstod vissa likheter, men den slutgiltiga aha-tanken uteblev kanske delvis på grund av Gregorius av Nyssa i mitt tycke lite osammanhängande tankar.
Butler behandlar kroppen och varför den blivit så viktig under den senaste tiden. Då de stora sanningar inte längre ger meningsskapande föreställningar om ett liv efter döden måste vi med alla krafter försöka hålla liv i denna enda kropp som vi har. Kroppen ger sexuell tillfredställelse samtidigt som vi utsätter den för puritansk bestraffning genom olika tränings- och dietprogram. Butler är ute efter att skapa genustrubbel: att vi själva i viss utsträckning kan bestämma över hur vi uppfattar vårt genus. Butler går via Foucault och betonar maktförhållandena i olika social system. Den heterosexuella och binära synen på genus är det normgivande mönstret i samhället. Men enligt Butler går det att motsätta sig dessa normer eftersom genus hela tiden skapas – det är en diskurs som upprepas vilket gör att man fråga sig på vilket sätt den upprepas och därmed förändra sättet hur det upprepas. Som postmodernist är hon klar med att man inte kan göra detta blott i tanken utan förändringen måste också ske i praktiken. Möjligheten till transcendens uppstår just i dessa komplicerade kroppsliga erfarenheter: Det är ett hopp mot en obestämbar personlig förvandlig bortom normala mänskliga förväntningar och begränsningar.
Om jag förstår rätt, kan vi alltså via sexualiteten och med hjälp av olika tränings- och dietprogram uppnå något slags inomvärldslig transcendens. Viktigt i detta sammanhang är hur vi lyckas omdefiniera vårt genus (via en fluid förvandling) så att vi kan uppnå frigörelse och autencitet.
Coakley anser att Butler tangerar en asketisk tradition där man avnaturaliserar kön och genus och kommer in på Gregorius av Nyssa. Han ansåg att kroppen var i ständig förändring och förespråkade ett livslångt asketiskt program vars mål var att rikta eros mot det gudomliga. Det andliga åstadkoms dock inte genom ett undertryckande av det kroppsliga utan att det just var en väg till ett andligt själstillstånd. Höga visan är exempel på detta. Å andra sidan ansåg Gregorius av Nyssa att människan ursprungligen föddes okönade utan genitalier och att vi kunde förvänta oss att bli okönade igen vid tiden slut. Det asketiska livet innebar genusfluiditet som motsatte sig de könsroller som förekom under senantiken. Här blir det lite svårt för mej eftersom det tycks vara i konflikt vad han skrev om betydelsen av Höga visan. Varför ska man försöka bli okönad om det sexuella livet till sin natur är bra för andligheten?
Allt som allt finns det mycket i den här artikeln som poängterar vad som anses vara viktigt i postmodernt tänkande: kropp, känsla och relation. Dessutom utnyttjar man ett förmodernt religiöst tänkesätt på ett postmodernt fenomen – betoningen av kroppen som källan till lycka.
Cedà Mp3 Download
4 år sedan
En aspekt på "könsfluiditet" i samband med Höga visan uppkommer i tolkningen, dvs där någon som Gregorius inte har några problem med att identifiera sig med "bruden". Poängen med tal om att vara ökönad handlar kanske inte så mycket om sexualitet som sådant som om att tänka sig könsidentiteter som en given del av vem vi är.
SvaraRaderaI en osäker värld blir kroppen då något (Läs: det enda vi tror) vi kan behärska enligt Butlers resonemang? Kroppen och sexualiteten kan bli ett val i sig, kan jag välja att bejaka känslorna lustkänslorna (ha sex eller äta den där chokladkakan) eller väljer jag att få tillfredsställelse genom att låta bli? Lite som en av förklaringarna till bland annat ätstörningar?
SvaraRaderaKönsidentitet och sexuellt kön behöver inte vara samma sak. Det att den här tiden vi lever i möjliggör olika versioner på det här området gör att diskurserna kring det kroppsliga blivit aktuella. Också inom psykologin har man på senare (postmodern..) tid "vågat" börja se att ett renodlat förnuft utan kropp och känslor inte är mänskligt möjligt. Efter att Freud började få kritik för sin överbetoning av de omedvetna känslorna och behoven var det som om det svängde och allt skulle vara så sakligt och möjligt att mäta på vågen eller med måttband, om man nu får överdriva lite.
Tack igen Christina. Jag tror också att det finns något viktigt i relationen: postmodernism - kropp - sexualitet -religion -> ätstörningar
SvaraRaderaAbsolut kan man hitta erotiska meningar i Höga Visan på den normativa nivån, men jag tror att det den enda nivån som både Butler och t.ex. Žižek kan nå i bibelläsningen.
SvaraRadera