söndag 4 april 2010

Loughlins tolkning av Augustinus syn på åtrån och begäret

Gerard Loughlin skriver i artikeln ”Bildens svindel som kroppens djup” om den ”Andre” i vårt liv. Med den andre/det andra/annanheten (senare a/a/a) förstår man dels en annan människa, dels det andra i sig själv. Loughlin behandlar detta tema på två olika sätt. Först hur det andra blir synligt – för ögonblicket – i den erotiska beröringen och samlaget, och för det andra i ikonbilden. I båda fallen handlar det om a/a/a och dess samband med oändligheten och Gud. Något slag av interaktion har också en viktig roll i denna process.

Loughlin hämtar inspiration från kyrkofäderna och utnyttjar filosofen Emmanuel Levinas texter i sitt teologiska tänkande. För att försöka förstå kyrkofädernas betydelse för Loughlin utnyttjar jag en presentation av Loughlins tankar i hans bok ”Alien Sex – The body and desire in cinema and theology”. Presentationen är skriven av Ola Sigurdson och är en utvidgad version av den som finns i läroboken. Loughlins artikel i läroboken handlar om samma tema som boken ”Alien sex”.

”Monstersex kastar ljus över gudsbegär”. Svenska dagbladet 3.1. 2004 (http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/monstersex-kastar-ljus-over-gudsbegar_118465.svd).

Det sexuella och hur det utlevs har en viktig plats i Loughlins resonemang om a/a/a. Han utgår från den förmoderna kyrkofadern Augustinus och hans syn på sexualitet – paradis – Gudsrike. Augustinus går rakt på sak och säger att erektionen i paradiset är en viljeakt medan sexualorganen i vår fallna värld står under en främmande viljas tjänst och är ett tecken på olydnaden i denna värld. I Guds stad däremot ska vi återuppstå som könade varelser men utan lust. I detta tillstånd möter man den andre mellan kropparna och inte i den andres kropp eller bortom den – alltså i ett slags interaktion. Enligt Augustinus blir Gud synlig i denna stad ”i och mellan varje kropp, eftersom Gud då är allt i alla”. Man kan säga att ”en försoning med det yttre leder till en försoning med det inre” varför vi i detta tillstånd blir försonade med det främmande i vår egen kroppslighet – man kan kanske säga att vi då är i ett icke-alienerat tillstånd. Vi är nu i harmoni med varandra och vill inte sluka andra som lusten i den världsliga världen är ett uttryck för. Vi talar då om ett begär som inte förtär den andre.

Tills nu behandlar Augustinus det sexuella på ett ganska traditionellt manligt sätt, men då han behandlar åtrån till Jesus blir det mer postmodernt. I Loughlins tolkning av Augustinus råder det ett intensivt erotiskt förhållande till Jesus både för män och kvinnor eftersom det för båda gäller att vara Kristi brud. Den himmelska längtan är således inte befriad från kropp och begär utan det förändras till ”en längtan efter en himmelsk kropp och ett paradisiskt begär”. Jag är nu lite osäker igen, men kanske man kan säga att begäret och åtrån åter blivit en viljehandling? Kanske det också är en förvandling där eros vinner sin sannare mening i Gud, något som jag skrev i samband med Gregorios av Nyssa’s syn på samma tema. (28.2).

Det tycks finnas skillnader i Gregorios av Nyssa och Augustinus syn på det sexuella i människan. Jag citerar mej själv i bloggen 12.2. ”Å andra sidan ansåg Gregorius av Nyssa att människan ursprungligen föddes okönade utan genitalier och att vi kunde förvänta oss att bli okönade igen vid tiden slut”. Man kan vidare förstå Gregorius förhållandet mellan Kristi brud och Jesus i det postmoderna resonemanget: att det i detta fall handlar om könsidentiteter i oss alla oberoende om vi är män eller kvinnor. Det handlar dvs i detta fall inte direkt om sexualitet som Augustinus i Loughlin tolkning gör.

Ett annat steg i förståelsen av a/a/a gör Augustinus då han förklarar vad det innebär att följa Jesus. Man måste då ”acceptera att Jesus älskar även de vi föraktar”. I detta fall är det därför fråga om ett begär, som inte längtar efter sammansmältning, utan ett begär som bevarar skillnaden utan att hålla den andre på avstånd. I följande blogg-inlägg försöker jag utveckla Loughlin tankar om det främmande eller a/a/a med hjälp av Levinas filosofi.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar